Boken med sitt dokumentära material öppnar en dörr till ett dystert förflutet som världen tyvärr fortfarande får uppleva i många olika skepnader.
Vad man slås av är avsaknad av känsla för mänskliga rättigheter, rättspatos och engagemang hos många offentliga befattningshavare i sammanhanget medan andra som det verkar helt medvetet hindrar rättvisan att ha sin gång. Mellan raderna kan man känna att befattningshavare i många fall varit rädda för att ta ”riktiga beslut”…kanske hade man också order från högre ort?
Man får känslan av att många gånger är passivitet något som används för att inte behöva få reprimander från något håll.
Å andra sidan framgår det att det som alltid finns människor som gör det rätta även med risk för sina egna liv. Tyvärr fick inte alla öden ett lyckligt slut trots att många ställde upp och riskerade sina egna liv. Ändå bör de tjäna som förebilder för sitt mod och sin empati.
Boken skulle säkert vara lämplig läsning för politiker och offentliganställda för att stärka känslan av att rakryggat våga stå upp säga sin mening när orättvisor sker.
Boken är också ett bra exempel på vad som kan ske när man bara tiger, blundar och inte lägger sig i.
På köpet får man en välskriven och intressant släkthistoria med ett ovanligt rikt och för många tidigare okänt källmaterial.
Även om man hoppas att människor lärt sig av historien slås man ändå av att även i dag förekommer förföljelser av religiösa och etniska grupper som behöver en fristad, trots att alla religioner och världssamfund predikar kärlek, rättvisa och respekt för varandra.