Kommetar från Per Erik Boivie, Stockholm

Hej Bertil!

 

Ja visst har jag läst din bok (dock inte alla dokument i den). Mycket intressant och konkret beskrivning av dina föräldrars situation under nazitiden. Skrämmande. Din research är berömvärd. Du nämner ju också att dina föräldrar inte berättade mycket för dig om sin bakgrund och sina upplevelse från sin svåra tid i Tyskland och Holland.

 

Jag erinrar mig i sammanhanget  en händelse under mitt första skolår. Jag var 7 år och hade börjat i första klass i Helenelunds folkskola. Det var 1945 och andra världskriget var äntligen slut. Nazityskland hade besegrats, men antisemitismen levde kvar även i vårt land. Min bästa klasskamrat Sven kom från en judisk familj. Han berättade vid ett tillfälle för mig att några ungar skrikit Jude, Jude, Jude åt honom på skolgården. Men Sven visste då inte vad det betydde utan skrek tillbaka Jude, Jude, Jude. Det var nog så att Sven under sina första år levde väldigt skyddat. Hans mamma och pappa  gjorde sannolikt allt för att hålla honom utanför det hemska som skedde i Europa.  Och så var det väl även med dina föräldrar. De ville genom att inte berätta skydda dig från den brutala verklighet de upplevt. Omtänksamt.

 

Din bok har gett mig fördjupad kunskap om det oerhörda som hände i Europa för 70 år sedan. Tack för det Bertil.

 

Vänliga hälsningar

 

Per Erik