Artikel i LindeNytt den 28 januari 2023 efter mitt föredrag för allmänheten i Lindesberg på Förintelsens Minnesdag kvällen innan

Stämningsfull konsert till minne av Förintelsens offer: ”så länge vi minns lever deras minne” På dagen 78 år efter att koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriats, genomfördes på fredagskvällen en minneskonsert i Lindeskolans aula. En kväll för att minnas alla de människor vars liv tog slut i nazisternas gaskammare, men också för att aldrig glömma det som hänt, så det aldrig sker igen. – Tyvärr är det inte så många överlevare kvar livet, men många av deras barn och barnbarn berättar nu deras historia, för så länge vi minns lever deras minne, sade Lillemor Bodman (M) under sitt invigningstal. Lillemor Bodman (M), invigningstalade i egenskap av hennes roll som ordförande för Barn- och utbildningsnämnden, men också som lärare, där hon under lång tid arbetat mot antisemitism. – Jag har under lång tid arbetat mot antisemitism i mitt yrke som lärare, men också i mitt arbete i svenska kommittén mot antisemitism. Jag har gjort resor med ungdomar till förintelsens platser, i huvudsak det före detta koncentrationslägret Auschwitz. Det har också varit viktigt att få personliga berättelser, men tyvärr är det inte så många överlevare kvar livet, men många av deras barn och barnbarn berättar nu deras historia, för så länge vi minns lever deras minne, sade hon. Gitarrlegendaren Janne Schaffer framförde, tillsammans med sångaren Jonas Gideon, en mycket stämningsfull repertoar, speciellt framtagen för kvällen. Författaren Bertil Oppenheimer var kvällens föreläsare, där han berättade sin historia som andra generationens överlevare. En historia som började med att Bertil som 16-åring började att släktforska, då han ville veta om han var släkt med Robert Oppenheimer, atombombens fader. Det han fick veta hade han aldrig kunnat förbereda sig på, då hans föräldrar aldrig berättat för honom vad som egentligen hände under andra världskriget. – Min mammas morfar bodde på ett ålderdomshem och skrev ett brev till mina föräldrar, då han förstod vad som väntade, vilket också hände. Jag hittade för några år sedan dödsattesten från koncentrationslägret Theresienstadt, där det står att han dog av tarmkatarr, det kan man ju fundera på om det var sant eller inte, jag tror knappast det, berättade han och fortsatte: – Mitt mål i livet är att ta över stafettpinnen från de överlevare som orkat åka runt och berätta sin historia. Som avslutning på kvällen sjöng konsertens arrangör, Sara Lönnström, en vacker judisk vers. Därefter hölls en tyst minut för att hedra alla de miljontals människor som föll offer för nazisternas grymhet. Camilla Lagerman

Kommentar från odont.dr., leg. tandläkare Göran Bergkvist, Norrköping

I Senioruniversitetets regi fick igår ett 60-tal åhörare ta del av Bertil Oppenheimers mycket intressanta och angelägna berättelse om sin familjehistoria. Idag när allt fler av förintelseöverlevarna som förmedlat sina berättelser gått ur tiden känns det extra angeläget att nästa generation fortsätter i deras spår. Man hör ibland: ”det där var ju länge sen – är det inte dags att glömma och gå vidare nu”. Men så enkelt är det inte. I Norrköping har vi sedan 1858 en mycket vacker synagoga. Från 1782 fick judar rätt att bosätta sig i staden och flera judiska släkter har haft stor betydelse för Norrköpings utveckling. I samband med krigsslutet 1945 kom ett antal judar som räddats ur koncentrationslägren till Norrköping. En del blev kvar i staden, några flyttade vidare och några klarade inte transporten utan vilar nu på den judiska begravningsplatsen. Varje år på Förintelsens minnesdag går ett fackeltåg från synagogan till begravningsplatsen. Men, antisemitismen är närvarande i staden. Vid flera tillfällen har synagogan utsatts för attentatsförsök, nu senast i slutet av förra året: den 19.e december, första dagen i chanukka gjorde två personer ett försök att sätta eld på synagogan. Som tur var misslyckades de. Berättelsen om Förintelsen, dess förhistoria och efterspel måste fortsätta och genom att få möjlighet att höra berättelser som den om Bertil Oppenheimers föräldrar och familj och deras kamp för överlevnad får vi en möjlighet att komma människorna närmare, att dela deras erfarenheter, tankar och känslor. Berättelsen lyfter också fram människorna som vågade hjälpa – som inte lät sig indoktrineras av nazisternas hatläror. Bertil visade också på de olika antisemitiska hatsidor som florerar på internet och hans ansträngningar för att få dessa nedstängda. Tack Bertil för en mycket intressant föreläsning – nu väntar en tjock bok på genomläsning.