Kommentar från Kalle Wannberg, företagare och ordförande i Företagarna Sollentuna

Boken med sitt dokumentära material öppnar en dörr till ett dystert förflutet som världen tyvärr fortfarande får uppleva i många olika skepnader.

Vad man slås av är avsaknad av känsla för mänskliga rättigheter, rättspatos och engagemang hos många offentliga befattningshavare i sammanhanget medan andra som det verkar helt medvetet hindrar rättvisan att ha sin gång. Mellan raderna kan man känna att befattningshavare i många fall varit rädda för att ta ”riktiga beslut”…kanske hade man också order från högre ort?

Man får känslan av att många gånger är passivitet något som används för att inte behöva få reprimander från något håll.

Å andra sidan framgår det att det som alltid finns människor som gör det rätta även med risk för sina egna liv. Tyvärr fick inte alla öden ett lyckligt slut trots att många ställde upp och riskerade sina egna liv. Ändå bör de tjäna som förebilder för sitt mod och sin empati.

Boken skulle säkert vara lämplig läsning för politiker och offentliganställda för att stärka känslan av att rakryggat våga stå upp säga sin mening när orättvisor sker.

Boken är också ett bra exempel på vad som kan ske när man bara tiger, blundar och inte lägger sig i.

På köpet får man en välskriven och intressant släkthistoria med ett ovanligt rikt och för många tidigare okänt källmaterial.

Även om man hoppas att människor lärt sig av historien slås man ändå av att även i dag förekommer förföljelser av religiösa och etniska grupper som behöver en fristad, trots att alla religioner och världssamfund predikar kärlek, rättvisa och respekt för varandra.

Kommentar från Johan Kahn, advokat, Stockholm

En mycket välskriven och väldokumenterad bok som har gett mig ovärderlig kunskap om mitt eget ursprung såväl som Europas historia. Imponerande gensvar på boken. Kan bara instämma.

(Johan är en avlägsen släkting som Bertil upptäckte först för några år sedan i sina fördjupade efterforskningar om sina rötter).

Kommentar från Ola Samuelsson, ekonom, Barcelona

Jag har i påsk avslutat din bok.

Förintelsen och judeförföljesen, en förskräcklig epok i vår historia som jag naturligtvis är bekant med genom film, böcker etc. Att nu också i mer detalj få namn och ansikten gör det mer skrämmande och frågan som latent finns med under hela läsningen är förstås ”hur kunde det hända?”

Följdfrågan också given ”kan det hända igen?” och när vi nu i dagarna minns 20 år efter Bosnien krigets början känns frågan befogad.

Intressant är det att ta del av dina föräldrars strävan komma till Sverige. Det kan inte funnits tvivel för den svenska myndigheterna vad som hände i Tyskland. Var handläggningen bara ett sätt försvara svenskarnas arbeten och intressen eller fanns det ideologiska motiv också.

Har den frågan utretts tillräckligt?

Omfattningen av arbetet som är nedlagt av dig för att skriva den här boken kan jag inte ens tänka mig. Jag vet också att jag själv inte skulle kunna uppbringa den tid och energi som måste ha krävts men kan i alla fall säga att den givit mig inspiration att kanske en dag undersöka min egen släkts bakgrund. Kanske du en dag kan ge mig tips.

Tack för en tänkvärd bok och den sista frågan jag ställer mig och som kanske inte framkommer i boken är ”hur känner du det innerst inne?” Du har fått många svar i din research men hur arg blir man, hur ledsen blir man, hur hanterar man alla orättvisor mot nära och kära.

Hur går man vidare?